Kristinehamns historia

Långt innan Kristinehamn 1642 erhöll stadsprivilegier var hamnen i Bro, Kristinehamns föregångare, en viktig utgångspunkt för bergslagens järnutförsel över Vänern. Här hölls marknad, och hertig Karl (sedermera Karl IX) hade här på 1570- och 1580-talen låtit bygga ett bruk och haft planer på att grunda en stad.

Den ökande betydelsen på 1600-talet för järnets västra utförselled via Vänern, Vänersborg och Göteborg gav nya förutsättningar för en stad. Järnutskeppningen över Bro hade på 1640-talet nått samma storleksordning som Karlstads, och expansionen fortsatte in i 1700-talet.

Trots återkommande strider om handelsräjonger och marknadsrättigheter växte Kristinehamn till en för tidens förhållanden medelstor stad och hade på 1770-talet ca 1 200 invånare.

Kristinehamn har efter 1800 tillhört de 30-40 största städerna i riket. Jämfört med andra städer var folkökningen starkast mellan 1845 och 1920; efter 1950 framstår den däremot som blygsam.

Kristinehamn har fortsatt att fylla en viktig funktion som utskeppningsort för järn- och skogsprodukter. Det har skapat livlig handel och en relativt stor samfärdselsektor. Under 1900-talet har näringsprofilen kompletterats med industri - trä- och verkstadsindustri - samt tjänster, inte minst sjukvård.

Krångliga ord?

Prova att klicka på understrukna ord i texten, så bör du få en ordförklaring. Om det inte fungerar kan du istället läsa vår ordlista.

Problem med länkar?

Om din webbläsare saknar JavaScript måste du välja sida från vår Platskarta istället.