Landskronas historia

Landskrona grundades av Erik av Pommern vid ett äldre fiskeläge, Södra Säby, med goda hamnförhållanden. Privilegier utfärdades 1413. En målmedveten satsning redan från början ledde bl.a. till uppförandet av ett karmelitkloster och den stora stadskyrkan Sankt Hans, och 1549 påbörjades byggandet av Landskrona slott.

Mot 1500-talets slut var Landskrona en medelstor dansk stad med sannolikt högst 1 000 invånare. Under 1600-talet stagnerade utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.

Efter freden i Roskilde 1658 blev Landskrona residens- och stapelstad, men den första svensktidens planer på att göra Landskrona till huvudort i Skåne övergavs redan 1680. Ett riksdagsbeslut från 1747 att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revs Sankt Hans. Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.

Det tidiga 1800-talet blev en tid av stagnation för Landskrona, främst till följd av att stadens garnison avvecklades. Efter 1800-talets mitt växte Landskrona snabbare än många andra städer, staden fick järnvägsförbindelse från 1865 och industri och sjöfart fick ett uppsving. Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom industrin, främst Öresundsvarvet (nedlagt 1983).

Krångliga ord?

Prova att klicka på understrukna ord i texten, så bör du få en ordförklaring. Om det inte fungerar kan du istället läsa vår ordlista.

Problem med länkar?

Om din webbläsare saknar JavaScript måste du välja sida från vår Platskarta istället.