Torshällas historia

Torshälla utvecklades sannolikt till tätort ca 1300 eller kort dessförinnan. Som centralort för den bördiga Rekarnebygden går dess betydelse dock längre tillbaka; namnet kan tyda på att platsen spelat en roll i förkristen kult.

Läget vid en vattentröskel i Eskilstunaån skapade från 1200-talet goda förutsättningar för kvarndrift och vattensmide, liksom för omlastning av varor mellan Hjälmaren och Mälaren. Torshälla fick stadsprivilegier 1317 och fungerade under 1300-talet som förvaltnings- och uppbördscentrum för Rekarne. Från slutet av 1500-talet är två stora årsmarknader belagda, men de var sannolikt av äldre ursprung.

Åren 1595-1610 anlades en kanal mellan Hjälmaren och Mälaren, som dock snart förföll och ersattes av Hjälmare kanal. I början av 1600-talet anlades ett smidesverk öster om ån, men ökande konkurrens från Eskilstuna försämrade betingelserna för Torshällas fortsatta utveckling. Att 58 av stadens gårdar förstördes i en brand 1798 försämrade ytterligare läget för en stad som på 1770-talet endast hade drygt 600 invånare.

Hantverk förblev länge den viktigaste näringsgrenen. Från 1800-talets senare del har dock industrin dominerat och som mest sysselsatt 3/4 av befolkningen; störst av företagen har det 1829 grundade Nyby bruk (nu uppdelat på flera företag) varit. Torshälla har genomgående tillhört landets mindre städer men har periodvis haft en stark tillväxt, särskilt i slutet av 1800-talet och under efterkrigstiden.

Krångliga ord?

Prova att klicka på understrukna ord i texten, så bör du få en ordförklaring. Om det inte fungerar kan du istället läsa vår ordlista.

Problem med länkar?

Om din webbläsare saknar JavaScript måste du välja sida från vår Platskarta istället.